Varför skärps kraven?
Det befintliga fastighetsbeståndet står för en stor del av energianvändningen, men investeringar har ofta prioriterats i nyproduktion. Genom inspektioner går det att hitta åtgärder med kort återbetalningstid i redan installerade system – exempelvis injustering, optimerade driftscheman, bättre värmekurvor och rätt pumpinställningar. Inspektionskrav har funnits tidigare, men tillämpningen har varit ojämn. De skärpta reglerna ska bidra till att arbetet verkligen beställs, genomförs och följs upp.
Vilka byggnader omfattas?
Kraven kan i princip omfatta byggnader med uppvärmnings-, ventilations- eller luftkonditioneringssystem vars sammanlagda nominella effekt överstiger 70 kW. För system med 70–290 kW ska inspektion normalt genomföras vart femte år. Överstiger effekten 290 kW är intervallet normalt tre år. Med nominell effekt avses den termiska effekten, inte till exempel kompressorernas elektriska effekt. Vissa byggnader, bland annat fritidshus och vissa byggnader med särskild användning, kan vara undantagna.
Vilka byggnader kan undantas?
En byggnad kan undantas om den har ett tillräckligt avancerat system för fastighetsautomation. Systemet ska inte bara samla in data, utan även kunna övervaka, registrera och analysera energianvändningen, upptäcka effektivitetsförluster och stödja en energieffektiv drift. Ett installerat styrsystem är därför inte automatiskt tillräckligt. Även energiprestandaavtal, kan i vissa fall uppfylla motsvarande funktion, förutsatt att avtalet är utformat enligt gällande krav. I praktiken bedöms relativt få fastighetsägare i dag fullt ut kunna visa att villkoren för undantag är uppfyllda.
Vad ska inspekteras?
Bedömningen omfattar värme- och kylgeneratorer samt systemens huvudkomponenter. Det kan exempelvis handla om värmepumpar, kylmaskiner, fjärrvärmecentraler, pannor och – när de är åtkomliga – spjäll och ventiler. Fokus ligger på verkningsgrad, dimensionering, temperaturinställningar, minskad användning av fossil energi och kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder.
Vilka brister kan upptäckas?
En inspektion kan till exempel visa att en värmepump arbetar mot ett högtempereratvärmesystem och därför får låg effektivitet. Injustering eller ändrade temperaturnivåer kan då förbättra årsverkningsgraden.
Den kan också visa att lokaler överventileras eftersom den faktiska nyttjandegraden är betydligt lägre än den dimensionerade. Behovsstyrning eller en bättre indelning mellan ventilationsaggregat kan då minska energianvändningen.
Ett tredje exempel är en värmesystempump som ställts på maximal driftpunkt. Följden kan bli liten temperaturskillnad mellan tillopp och retur, onödigt hög elanvändning, oljud och eventuella fjärrvärmeavgifter. Inspektionen ger underlag för optimering och för att utreda varför inställningen har ändrats.
Vad vinner fastighetsägaren?
Rätt utförda inspektioner och energideklarationer ger ett bättre beslutsunderlag för både drift, underhåll och investeringar. De bör användas aktivt i energiarbetet – inte beställas enbart för att uppfylla ett formellt krav. När åtgärdsförslagen kopplas till en långsiktig renoverings- och investeringsplan blir det lättare att prioritera rätt insats i rätt tid.
EU:s mål om ett klimatneutralt byggnadsbestånd till 2050 innebär successivt högre krav. Den fastighetsägare som börjar tidigt kan fördela investeringarna över tid och undvika att många kostsamma åtgärder behöver genomföras samtidigt. Att vänta gör uppförsbacken brantare och ökar risken för att byggnaden inte följer kommande krav.
Hur kan energiexperten bidra?
Energiexperten kan hjälpa fastighetsägaren att översätta mätdata och myndighetskrav till en praktisk färdplan för varje byggnad eller bestånd. Det handlar om att identifiera åtgärder, bedöma deras effekt och lönsamhet, föreslå en rimlig ordningsföljd och följa upp resultatet. Energideklarationen kan då bli ett levande verktyg i stället för en rapport som arkiveras.
Inspektionerna innebär också en möjlig marknad för energiexperter, särskilt för den som kombinerar kunskap om energi, installationer, drift och regelverk. Värdet ligger inte bara i själva kontrollen, utan i förmågan att se sambanden mellan systemen och formulera åtgärder som fastighetsägaren faktiskt kan genomföra.
Hur kommer man igång?
Börja med att kartlägga vilka byggnader och system som omfattas, deras nominella effekt, befintlig dokumentation och tidigare kontroller. Klargör därefter rollerna mellan fastighetsägare, driftorganisation, entreprenörer, konsulter och tillsyn. Säkerställ också att OVK, energideklarationer och serviceavtal beställs med tydliga kvalitetskrav och att resultaten tas om hand i det löpande effektiviseringsarbetet.
För byggnader med svag energiprestanda kan målet exempelvis vara att stegvis nå en högre energiklass. Inled med driftåtgärder och tekniska förbättringar som värmeåtervinning, behovsstyrning eller effektivare uppvärmning. Mer omfattande åtgärder, som fönsterbyte eller tilläggsisolering, kan planeras in när underhållsbehov och framtida krav motiverar dem.
Karl Sundén, ECiS (Energy Concept in Sweden AB), arbetar med energikartläggning, OVK-besiktning, utbildning och konsultuppdrag inom primärt energi-, värme- och ventilationsområdena. Roligaste uppdragen ger förutsättning till både förbättrad innemiljö och energibesparing, oavsett om detta sker via utbildning, grupparbete eller via eget arbete. ”Det är roligt att vara en del av, och tillföra till, den helhet som för utvecklingen framåt och som skapar något bättre.”