Nya PBL – en vinst för kulturvärden och hållbarhet

I samband med förändringarna har vi på Approvus uppdaterat vår webbutbildning i PBL och PBF. Bakom utbildningen står bebyggelseantikvarie Annika Andersson, expert på bygglov och planfrågor med ett särskilt engagemang för kulturvärden och hållbart byggande. Vi ställde några frågor till henne om vad förändringarna innebär i praktiken.

Vad är mest positivt med förändringarna i PBL?
– Många exploatörer ser nog en fördel i att det blivit enklare att inreda vindar. Ur ett samhällsperspektiv finns också fördelar med att bygga tätare och ta tillvara den infrastruktur som redan finns. Det blir mer hållbart när fler kan utnyttja samma resurser.

Samtidigt behöver vi fundera över hur våra stadsmiljöer förändras, menar Annika.

– Med vindsinredningar kommer exempelvis takkupor, vilket påverkar hur vi upplever våra stadsrum. Förvanskningsförbudet finns fortfarande kvar och innebär att man måste respektera karaktärsdragen hos byggnader som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Fler inredda vindar innebär också frågor om säkerhet, exempelvis hur utrymning och takarbete ska fungera.

Även möjligheten att uppföra vissa komplementbyggnader utan bygglov eller anmälan innebär förenklingar. Men med större frihet följer också ett större ansvar.

– Det läggs ett betydligt större ansvar på den som bygger att själv känna till och följa reglerna.

Det Annika framför allt välkomnar är det stärkta skyddet för kulturvärden.

– Det som gör mig gladast är att kulturvärdena har fått högre status och bättre skydd. Tidigare krävdes rivningslov som huvudregel inom detaljplanelagt område. Med förändringarna har skyddet stärkts även utanför detaljplan för byggnader som bedöms vara särskilt värdefulla.

Även anläggningar omfattas av ett starkare skydd.

– Tidigare krävdes inte rivningslov på samma sätt för anläggningar. Nu omfattas även sådana miljöer i större utsträckning. Det kan till exempel handla om murar eller rester av byggnader som tidigare inte betraktades som byggnader i lagens mening.

Även begreppet byggnadsverk har förändrats och omfattar numera också skyltar och ljusanordningar.

Vilka risker ser du med de förenklade reglerna?

– Risken är att man genomför bygglovsbefriade åtgärder utan att ha koll på hela lagstiftningen, säger Annika. När man inte behöver ha kontakt med byggnadsnämnden på samma sätt ökar kraven på att själv förstå vilka regler och begränsningar som gäller.

Det kan exempelvis handla om att bygga för stort, för nära tomtgränsen eller att inte känna till hur den tillåtna byggrätten för komplementbyggnader ska beräknas.

– I slutänden kan konsekvensen bli att man måste rätta till eller i värsta fall riva det man byggt. På motsvarande sätt behöver fastighetsägare känna till de regler som gäller för rivning. Att inte känna till kraven kan få stora konsekvenser.

Vem har nytta av webbutbildningen om PBL och PBF?

– Webbutbildningen ingår i utbildningarna till Kontrollansvarig och Sakkunnig kulturvärden. Men den är till stor nytta för alla som behöver förstå hur PBL och PBF hänger ihop och vad de förändrade reglerna innebär i praktiken, säger Annika.

Det gäller exempelvis bygglovshandläggare, byggherrar och exploatörer. Även arkitekter och fastighetsförvaltare kan ha nytta av en samlad genomgång av lagstiftningen.

– Och förstås alla andra som använder PBL i sitt arbete.

Vad pratas det mest om inom kulturvärdesområdet just nu?

– Att skyddet mot rivning har stärkts är väldigt positivt, säger Annika. Men reglerna får verklig betydelse först när de också tillämpas. Det kräver att byggnadsnämnderna tar sitt ansvar och att fastighetsägare känner till vad som gäller.

Det finns många exempel på kulturhistoriskt värdefulla miljöer som gått förlorade. Gamla gårdsstrukturer med vagnslider, lador och äldre boningshus har rivits. Detsamma gäller äldre industribyggnader utanför detaljplanelagt område som hade kunnat byggas om och få nya användningsområden.

– Att ta tillvara befintliga byggnader handlar inte bara om kulturvärden. Det kan också bidra till cirkularitet och ett mer hållbart byggande.

Dessutom bär äldre bebyggelse på berättelser om platsen.

– Våra gamla byggnader berättar ofta något om orten och människorna som levt och arbetat där. När vi river dem riskerar vi att förlora en del av vårt kollektiva minne.

Samtidigt finns många goda exempel på hur äldre miljöer kan utvecklas och få nytt liv.

– Slakthusområdet söder om Stockholms innerstad är ett exempel där äldre bebyggelse tas tillvara och utvecklas. Med det stärkta skyddet finns förhoppningsvis bättre förutsättningar för fler sådana projekt framöver.

Vill du få bättre koll på PBL och PBF?

Approvus webbutbildning ger dig en samlad genomgång av regelverket och är uppdaterad utifrån de förändringar som gäller sedan den 1 december 2025. Utbildningen passar både dig som arbetar dagligen med PBL och dig som behöver fräscha upp dina kunskaper om vad reglerna innebär i praktiken.