Ju mer fokus på energi, desto viktigare blir energiexperten
Innehållsförteckning
EU-direktiv som kommer påverka branschen
För att nå EU:s klimatmål ska alla byggnader vara nollutsläppsbyggnader senast 2050 Det ska ske genom att höja kraven på energieffektivitet och uppmuntra användningen av förnybar energi. Direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD, ska bli en del av svensk lagstiftning senast 29 maj 2026. Boverket håller som bäst på att ta fram underlag, och förslag till ny lag kommer att gå på remiss i början av 2026.
– Direktivet gäller både nya och befintliga byggnader. Troligen måste de sämsta effektiviseras så att de åker upp en energiklass eller två, säger Anders Tennerhed. Han är expert inom energi och ventilation och var med och startade Approvus utbildningar för energiexperter år 2007.
– Man lär nog börja med lokaler, skolor och sjukhus som är gamla och drar mycket energi. Det är bra att sätta press på de sämsta, men det måste vara rimligt så fastighetsägare inte knäcks, fortsätter han.
När behovet ökar måste mer energi produceras…
Med industrins och transportsektorns elektrifiering och en ökad digitalisering växer energibehovet stort framöver. Det jobbas med att bygga ut förnybar energi och samköra det med energilager exempelvis i form av vätgas till det gröna stålet i norr eller i form av batterier. Pilotprojekt pågår med vehicle to grid, V2G, där elbilen fungerar som energilager och kan stabilisera nätet med smart styrning.
Sverige tittar också på ny kärnkraft, bland annat fjärde generationen som återanvänder redan använt kärnbränsle, där bara 5 procent av energin förbrukats. Ett sätt att få ut mer energi av samma resurs och dessutom minska både avfall och halveringstider.
– Det ligger kanske tio år bort och de bör förstås placeras där behovet är störst – i södra Sverige där vi har effektbrist efter att flera reaktorer stängts, säger Anders.
…och användningen bli effektivare
– Men jag tror också att energieffektivisering har stor potential i såväl bostäder som industrier. Den stora energimängden används i befintliga byggnader som har omoderna lösningar, långt ifrån energieffektiva. Kanske kan man ge fastighetsägare incitament att effektivisera? För även om det spar pengar ses åtgärder ofta som kostnader när de är tvingande.
– Energieffektivisering inom ventilation är ofta lönsamt, fortsätter Anders. Det kan handla om effektivare aggregat som drar mindre el och återvinner mer värme, eller om att anpassa systemet till dagens behov.
– Ett exempel är sjukhuset som startade en avdelning för inneliggande patienter på mindre än en tiondel av byggnadens yta, men som krävde att ventilationen gick dygnet runt – i hela byggnaden. Vi hjälpte dem att isolera ventilationslösningen till just den avdelning med dygnet-runt-behov. Ett typexempel på energieffektivisering.
Ett annat sätt är att digitalisera och använda AI för att styra systemen optimalt.
– Men AI kan inte lösa problem i ett system som inte först effektiviserats. Sedan behövs också forskning på smarta styrningar av stora energisystem så vi inte riskerar nätkollaps som i Spanien. De har inte riktigt sagt vad som hände, men troligtvis orkade solelen inte med, man tappade frekvens och till slut kollapsade hela nätet.
Så illa är det inte i Sverige, men i södra delen av landet är läget ibland ansträngt.
– Ett exempel är ett bageri som ville etablera sig i Malmö men nekades bygglov på grund av effektbrist. De fick istället bygga i Landskrona.
Effekt kommer att kosta
Effektbrist har vi inte behövt tänka så mycket på tidigare, men när kärnkraft ersatts med förnybar energi är elsystemet mindre stabilt och vi behöver jämna ut användningen så effekttopparna inte blir så höga. Effekt kommer att kosta. Det gäller både el, fjärrvärme och fjärrkyla.
– I mitt hus i Kungsbacka betalar jag sedan januari 2025 för effekt: 83 kr per kW, berättar Anders. Man tar de tre högsta timvärdena under en månad, exempelvis 5, 6 och 7 kW, och sedan medelvärdet av det, vilket blir 6×83 kr i effektkostnad den månaden. På natten räknas bara hälften av effektuttaget, för att styra mer förbrukning dit, när det finns gott om effekt. Men om du slarvar och kanske har en elbil är det inte otroligt att effektkostnaden kan bli 7-8 000 kr per år. Effektkostnad ska vara implementerat i hela Sverige före 2027.
– Förra året hjälpte vi en industri som hade stora effekttoppar. Av deras 5 miljoner i elkostnad var 45 procent effektkostnad, 55 procent energikostnad.
Fler skickliga energiexperter behövs
Energiexperter gör framför allt energideklarationer: kartlägger energiåtgång för uppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel. Hen behöver ha koll på alla nya lagar och regler och hur man lägger in information i Boverkets system Gripen, som alla energideklarationer har matats in i sedan 2007. En viktig uppgift är också att hitta lönsamma åtgärder för effektivisering.
– Det kan vara allt från energironder – granska vilka installationer och vilken styr- och reglerutrustning man har i förhållande till verksamheten – till hela energirenoveringar. I miljonprogrammen, med dåtidens isolering, läckande fönster och 22-gradig ventilationsluft rakt ut i luften, kan en energirenovering halvera energiförbrukningen, menar Anders. Exempelvis genom nya fönster, fasadrenovering, tilläggsisolering och återvinning av ventilationsvärme. Visst, stora investeringar men visar du i en energiberäkning att byggnaden når energiklass B, är man hos de flesta banker berättigad till fördelaktiga ”gröna lån”. Många hus i miljonprogrammen ligger idag på energiklass E-F.
– Sedan är vi energiexperter sakkunniga i energi. Vi kan utföra energiberäkningar i nybyggen och större renoveringar, och verifiera energiberäkningar. Om du stoppar in fel data får du fel resultat, så det är viktigt att verifiera vad man stoppat in.
Vill du bli en av de där efterfrågade energiexperterna? Gå vår Energiexpert grundutbildning eller uppdatera din kompetens inför omcertifiering med att gå utbildningen Energiexpert uppdatering.
Viktigt att räkna rätt – och bygga rätt
– Eftersom fel indata kan ge stora konsekvenser behöver energiexperten förstå hur man räknar. Därför visar jag många räkneexempel på tavlan. Nu uppdaterar vi dessutom den förberedande distanskursen med räkneexempel. Den kan du titta på om och om igen. Bra både för den som vill friska upp sina kunskaper och den som ska tenta.
Rent allmänt är det otroligt viktigt att göra rätt från början. Det är mycket billigare att rätta till något på ritbordet, även om mycket kan hända på vägen.
– Som energiexpert utredde jag varför en byggnad inte klarade energiprestandan som beställaren betalat för, berättar Anders. Det visade sig att man glömt isolera värme- och VVC-ledningar innan man gjöt in dem i betongbjälklaget. När det 50-gradiga returvattnet lämnade värmen i betongen blev rummen varma, samtidigt som systemet brassade på varmvattnet eftersom det var svalt när det kom tillbaka. Folk öppnade fönster och vädrade bort värmen. Det här gick inte att lösa. Det blev förlikning.
– Ett annat exempel är ett stort kotor som satt in fönster felaktigt med stora luftläckage som följd. Byggnaden var stor och det skulle kosta 40 miljoner kronor att installera om fönstren.
Besiktning under byggnationen?
Det händer också att man helt glömmer inomhusklimatet när man bygger om.
– För några år sedan ombads jag mäta i fyra lägenheter där det tidigare hade varit charkuteributik. Man hade inte lagt så mycket pengar på att projektera utan gjorde en kosmetisk ombyggnad med snygga klickgolv på betong med krypgrund under. Så snart det blev höst kom klagomålen från hyresgästerna och jag kunde bara verifiera att de operativa temperaturerna var alldeles för låga. Det kostade fastighetsägaren att hålla fyra familjer i flera månader på hotell. Förutom renoveringen då.
– Jag tror det skulle vara bra att återgå till besiktningar även under byggnationen där beställare och entreprenör väljer ut vissa kritiska moment som ska besiktigas. Till exempel kan man syna av armering och förläggning av rör med mera i bjälklag som ska gjutas igen. Några väl valda avstämningspunkter skulle bespara svenska företag och hushåll mycket pengar och byggbranschen skulle bli mer hållbar. Skickliga energiexperter har en viktig roll i det, avslutar Anders.
Hos Approvus hittar du både certifieringsutbildningar och vidareutbildningar inom energiområdet. Nyfiken på hela vårt utbud? Klicka här!
