Omfattande bränder den senaste tiden påminner oss om vikten av att kontinuerligt se över sitt brandskydd. Vilka lärdomar behöver bygg- och fastighetsbranschen ta med sig och var finns de största kunskapsluckorna? Vi har pratat med Nils Olsson, brandkonsult och utbildare för Approvus AB avseende certifierad sakkunnig inom brandskydd.
När en allvarlig brand inträffar hamnar fokus naturligt på vad som gick fel. Men för Nils Olsson finns också en större fråga: Hur bra är bygg- och fastighetsbranschen på att lära av det som faktiskt händer?
– Vi behöver bli bättre på att titta på vad som händer när det brinner och inte enbart på om en byggnad formellt uppfyller regelverket, säger han.
Personsäkerhet är inte samma sak som egendomsskydd
Ett aktuellt område är utvecklingen mot höga byggnader med trästomme. Här har det inträffat bränder där människor kunnat utrymma säkert, men där byggnader samtidigt fått mycket omfattande brand- och vattenskador.
Det illustrerar en viktig skillnad mellan personsäkerhet och egendomsskydd.
Byggreglernas brandskydd har i stor utsträckning fokus på att människor ska kunna sätta sig i säkerhet och att en räddningsinsats ska kunna genomföras. För en fastighetsägare finns samtidigt ytterligare en dimension: att begränsa skadorna och minska risken för att en brand leder till att stora delar av byggnaden eller hela fastigheten går förlorad.
Nils menar därför att de skärpta brandskyddskraven för höga byggnader med brännbar stomme i de nya byggreglerna är motiverade, bland annat genom högre krav på skydd av den brännbara stommen. Det visar också varför erfarenheter från verkliga händelser behöver återföras till både regelverk och arbetssätt.
Små förändringar kan påverka brandskyddet
En av de kunskapsbrister Nils ofta möter handlar om ändringar i befintliga byggnader. Det som ser ut som en begränsad teknisk åtgärd kan få större konsekvenser än man först tror. Utmaningen är att man vid en ändring först behöver förstå hur byggnadens befintliga brandskydd är uppbyggt. Annars finns en risk att man förändrar en byggnadsdel eller installation utan att inse vilken funktion den har i det samlade brandskyddet.
Ett exempel är energi- och installationsprojekt. En ventilationsfläkt kanske byts ut för att minska energianvändningen. På pappret är det en installations- eller energiåtgärd – men fläkten kan samtidigt ha en viktig funktion vid brand.
Om exempelvis temperaturtålighet, kapacitet, styrning eller driftsätt förändras kan byggnadens brandskydd oavsiktligt försämras.
Samma sak gäller när nya installationer dras genom brandcellsgränser, dörrar byts, ventilation byggs om eller en lokal får en ny verksamhet.
Det betyder inte att alla som arbetar med en byggnad måste vara experter på brandskyddsregler. Däremot behöver fler kunna identifiera när en förändring kan påverka brandskyddet och när specialistkompetens behöver kopplas in.
När systemen fungerar – men inte tillsammans
Moderna byggnader innehåller många tekniska system som behöver samverka vid brand. Brandlarm, ventilation, brandgasventilation, hissar, dörrar, spjäll och sprinkler kan alla ha en funktion när en brand uppstår.
Problemet är att ett fungerande delsystem inte automatiskt innebär ett fungerande brandskydd.
– Det räcker inte att varje delsystem fungerar för sig. De måste fungera tillsammans, säger Nils.
Hur systemen ska samverka är dessutom ofta unikt för den enskilda byggnaden. Fel kan därför uppstå i flera led, från projektering och programmering till inkoppling och provning.
Det är här samordnad funktionsprovning blir central. Utöver att kontrollera varje installation för sig behöver man genom samordnad funktionsprovning verifiera att de olika systemen samverkar på det sätt som brandprojekteringen förutsätter.
Vad händer om det börjar brinna på en viss plats? Startar och stoppar rätt system? Stänger rätt dörrar och spjäll? Fungerar systemen tillsammans på det sätt som brandprojekteringen förutsätter?
De små detaljerna kan göra stor skillnad
Även betydligt enklare delar av brandskyddet kan få stor betydelse.
En brandcellsgräns kan exempelvis vara korrekt projekterad och byggd, men om installationer senare dras genom väggen utan rätt brandtätning riskerar funktionen att försämras.
Det är en tydlig påminnelse om att brandskydd inte bara handlar om projektering. Det måste byggas rätt, kontrolleras och därefter bibehållas under byggnadens hela livslängd.
Nytt regelverk ställer krav på ny kunskap
Behovet av kompetensutveckling är särskilt aktuellt när regler och arbetssätt förändras. De nya byggreglerna innebär både nya krav och delvis ett nytt sätt att förhålla sig till regelverket.
Nils menar därför att byggherrar, projektörer, entreprenörer och andra nyckelaktörer behöver prioritera att uppdatera sina kunskaper.
Men kompetensutveckling handlar inte bara om att känna till nya formuleringar och paragrafer.
Minst lika viktigt är att förstå varför kraven finns, vilken funktion olika brandskyddslösningar ska fylla och hur de påverkas när byggnaden förändras. Den förståelsen blir allt viktigare i takt med att byggnader och tekniska system blir mer komplexa.
Fyra kunskapsområden att prioritera
Om Nils får välja finns fyra områden som bygg- och fastighetsbranschen särskilt bör stärka kunskapen inom just nu:
- De nya byggreglerna
Branschen behöver förstå vad reglerna innebär och hur de ska tillämpas i praktiken. - Brandskydd vid ändring av befintliga byggnader
Även mindre förändringar kan påverka brandskyddet. Därför behöver man förstå byggnadens befintliga skydd innan förändringar genomförs. - Systemförståelse och samordning
Ventilation, brandlarm, sprinkler, dörrar, hissar och andra installationer behöver fungera tillsammans – inte bara var för sig. - Utförande, kontroll och förvaltning
Ett bra brandskydd på ritningen räcker inte. Lösningarna måste utföras korrekt, kontrolleras och bibehållas över tid.
I slutänden handlar ett fungerande brandskydd alltså om mer än att kunna bocka av rätt krav. Det kräver förståelse för hur byggnaden faktiskt fungerar när något händer och kunskap nog att upptäcka när en till synes liten förändring riskerar att få stora konsekvenser.
Nils Olsson är brandkonsult sedan drygt 20 år och certifierad sakkunnig inom brandskydd, SAK 3. Han arbetar med brandskyddsprojektering och utförandekontroller, skriver handböcker om brandsäkerhet och håller utbildningar.