Tyvärr är det inte ovanligt att energiprojekteringens beräkningar hamnar långt ifrån faktiskt utfall. Orsakerna är många och det är svårt att se den samlade bilden. Men svensk energiprojektering kan bli betydligt mer träffsäker om du som projekterar känner till de vanligaste fallgroparna. Här är några:
- A-temp, fel golvarea –Uppvärmd golvarea definieras som allt som är uppvärmt mer än 10 grader. Men om såväl kyl- och frysrum som garage räknas med kantrar kalkylen.
- Kunskapsbrist om programvaran – Alla vet inte hur programmet fungerar. Exempelvis låter man defaultvärden stå kvar istället för att ange projektspecifika värden.
- Köldbryggor – Anslutningsdetaljer mellan byggdelar, som fönster, solskydd och balkongplatta mot yttervägg gör att värmeflödena ökar.
- Materialegenskaper – Exempelvis kan man räkna på högpresterande material utan att se till att det används. Med följd att energiprestandan inte stämmer.
- VVC-förluster – Dessa beror på sådant som isolering, rörlängd och -dimension.Vanliga schablonvärden är4−5 kWh/kvm per år men ofta är förlusterna betydligt högre.
Konsekvenserna av felaktiga antaganden är inte bara högre driftskostnader. Fastighetsägaren skriver kontrakt med hyresgäster utifrån driftskalkyler baserade på energiberäkningen. När kalkylen inte stämmer med verkligheten krymper marginalerna snabbt. Energiklassningen kan också bli sämre och fastighetsvärdet lägre.
Du som vill vara trygg i att dina projekt blir framgångsrika och kostnadseffektiva, går med fördel utbildningen ”Undvik fallgroparna i energiprojekteringen”. Förutom kunskaper om byggnaders energibalans ger kursledaren Amir Duzel dig ett bra arbetssätt med konsekvensanalys och rimlighetsbedömningar.
Mer om utbildningen och kommande kursdatum: Klicka här!